Dagen började klockan 06.00 då klockan ringde. Vi hade packat allt dagen innan så det var bara att kliva upp och äta lite frukost som bestod av lussekatter och bullar som Natalies mamma bakat till jul. Det kändes passande amerikanskt att äta bullar till frukost 🙂 Klockan 07.00 kom Jockes föräldrar och hämtade för att skjutsa oss till Arlanda, vilket var mycket snällt av dem. Det var minus 7 grader ute vilket var den kallaste dagen på länge efter det milda väder som varit under julen.
Resan till Arlanda gick bra och vi lämnade våra vinterjackor i bilen för att slippa släpa med dem. Väl inne på flygplatsen checkade vi in utan problem. Våra väskor vägde bara 10 kilo var så det fanns mycket shoppingutrymme i dem 🙂
Vi kan tyvärr inte beskriva hur det såg ut på Arlanda då det fanns en skylt innan säkerhetskontrollen på vilken det stod skrivet att det är förbjudet att beskriva skyddsobjektet 🙂
Säkerhetskontrollen gick bra och vi handlade lite småsaker att ha under flygresan. Vi väntade en liten stund vid gaten och klockan 10.20 kom planet. Vi fick dock inte gå in i planet då det var alldeles för få människor vid gaten. Flygvärden ropade flera gånger ut att planet skulle avgå och till slut kom det de saknade passagerarna. De flesta av dessa skulle åka business class och de skulle gå på planet först. Även flygvärdinnorna kom och Jocke sade att: ”det var ju tur att flygvärdinnorna kom för det skulle vara jobbigt att vara sin egen värdinna”.
När vi väl satt på planet ropade flygvärdinnan ut att det visat sig vid gaten att en passagerare inte längre skulle åka med så de var tvungna att plocka ut personens väska. Detta tog ett bra tag. Sedan var det is på vingarna som var tvunget att smältas bort vilket tog ytterligare tid. När detta väl var fixat gick cateringbilen sönder framför planet så vi kunde inte lyfta. Till slut lyckades de bogsera bort bilen och piloten lyfte planet mjukt, vilket var skönt för våra öron. Sätet bredvid Jockes var tomt då den mystiske passageraren skulle ha suttit där så Natalie satte sig där istället då hon ville sitta vid gången. Direkt när Natalie satt sig där fällde kvinnan framför henne ned sitt säte så långt det gick och Natalie fick sitta så under de nästkommande 9 timmarna…mannen som Natalies hade suttit bredvid hade lastat Natalies gamla sittplats full med sina grejer så det var ingen idé för henne att krångla sig tillbaka dit.
Det fanns smartskärmar i varje säte med musik, filmer och spel, vilket var jättebra. Alla passagerare fick även gratis hörlurar till skärmen. Dock upptäckte vi att Jockes skärm inte ville starta några filmer eller spela upp musik. Det kändes irriterande då det fanns massa nya och bra filmer som han ville se på smartskärmen. Till slut bad vi en flygvärdinna om hjälp och hon förklarade hur vi skulle få skärmen att starta om och efter en liten omstart fungerade den jättebra.
Sedan var det dags för mat. Vi fick varsin flaska vatten, en läsk, pasta med kyckling, spenat och ostsås, sallad med dressing, knäckebröd, varmt mjukt bröd, brieost och en liten körsbärspaj samt kaffe eller te. Maten smakade gott! Efter lunchen tittade vi på film. Natalie tittade på Pixels och Alien. Hon ger Pixels 2/5 i betyg och Alien 5/5 i betyg 🙂 Jocke tittade på två avsnitt av serien Jordskott och han ger den 2/5 i betyg.
Sedan fick vi en varm macka med tomat, svarta oliver, ost och skinka samt en festis och en chokladbit med kaffe och te till. Då skällde flygvärdinnan på kvinnan som satt framför Natalie och sade att nu fick hon minnsan lov att fälla upp sätet. Efter att vi ätit var det dags att landa i Newark New York. Piloten hade tjänat in förseningen på 25 minuter genom att flyga på högre höjd i en högre hastighet. Piloten landade mjukt och vi gick och hämtade ut våra väskor. Sedan fick vi checka in väskorna igen så att de skulle kunna skickas till Orlando. Vi var på terminal B men vi skulle till terminal C så vi fick ta ett snabbtåg mellan terminalerna. Väl i terminal C gick vi till säkerhetskontrollen där vi blev kroppsscannade, vilket var en ny erfarenhet 🙂 Säkerhetskontrollen gick bra och vi hade lite tid på oss för att undersöka flygplatsen. Vi möttes av överdådiga juldekorationer. Nedan ser ni en smygbild vi tog på flygplatsen 🙂
Hela tiden hamnade vi på samma ställe som Kristin Kaspersen och hennes son som varit med på vårt plan.
Vi åt varsin baguette på ett franskt café som fanns på flygplatsen och sedan köpte vi lite choklad som vi satte oss och åt vid gaten. Jocke gick för att dubbelkolla planets avgångstid och då såg han på skärmen att gaten blivit ändrad. Tänk vilken tur att han såg det! Vi hade inte hört något utrop om den ändrade gaten. På flera avgångar var det dubbelbokningar och när vi kom till gaten visade det sig att även vår flight hade så mycket som 12 överbokningar. De ropade flera gånger ut att de som kunde tänka sig att ta ett plan dagen efter istället skulle få en gratis hotellnatt, gratis flygresa och 500 dollar i resecheckar. På de andra avgångarna var belöningen ”bara” 200 dollar. Vi hade som tur var platser och vi var så trötta när vi väl satt på planet så vi sov de 2 timmar och 40 minuter som flygresan tog.
Väl framme i Orlando fick vi ta ett snabbtåg för att komma till terminalen där väskorna lämnades ut. Våra väskor kom fram välbehållna, vilket var skönt med tanke på att vi checkade ut och in dem igen. Vi åkte ner en våning till Dollar Car Rental där vår resebyrå hade hyrt en bil åt oss. Vi hade rest i 15 timmar och var helt slut och var dessutom ovana vid den fuktiga värmen. Bilkillen tittade på våra papper, skrev ett kvitto och sade var vi skulle hämta ut vår bil. Resebyrån hade varnat oss för att inte tacka ja till dyra bilförsäkringar då vår egna försäkring räcker. Vi var förvånade över att försäljaren inte försökt sälja på oss en försäkring. Vi fick själva gå och hämta bilen på en inomhusparkering där alla bilar stod med nyckeln i. Vi dubbelkolla kvittot vi fått av Bilkillen för att försäkra oss om att vi tog rätt bilmodell, medium model car, och upptäckte då att det stod på kvittot att vi skulle betala 500 dollar extra vid inlämning av bilen för extra försäkringar. Bilkillen hade inte ens nämnt att han lade till dessa extra försäkringar. Vi såg att bilfirman hade ett litet bås på parkeringen där det satt en gammal farbror och en ung tjej klädda i företagets uniform. Jocke gick till farbrorn och förklarade att vi kände oss lurade av den unge araben på våningen ovanför som skrivit ut kvittot till oss. Farbrorn var mycket förstående och skrev ut ett nytt kvitto till oss där han dragit bort dessa extra 500 dollar. Skönt! När man är så trött orkar man inte krångla med sådant. Det visade sig att vår GPS vägrade visa den USA-karta vi köpt så Jocke fick köra till hotellet utan den. Det tog 25 minuter att hitta till hotellet från flygplatsen. När vi var framme vid hotellet Rosen Plaza var klockan 22.30 amerikansk tid. Det var otroligt fuktigt ute så vi kände oss genomblöta. Vi blev förvånade över hur fint hotellet var, det överträffade våra förväntningar. Vi handlade vatten i hotellets matbutik, duschade och rasade i säng efter att ha varit mer eller mindre vakna i 24 timmar. Nedan ser ni bilder på vårt fina hotellrum:
